Svininfluensa

Svininfluensa

Influensa, infektionssjukdom orsakad av influensavirus, en grupp virus i familjen ortomyxovirus. Influensa är en sjukdom som skall betecknas som en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar mellan djur och människa. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och djur, främst fåglar, svin och hästar. Influensavirus är som regel artspecifika, men viruset kan förändras genom mutation eller genom att kombinera sig med andra subtyper av influensavirus, vilket gör att de kan överföras från en art till en annan. Influensavirus klassificeras enligt följande: Influensavirus typ A - Virus som kan spridas över flera världsdelar och ligger bakom de stora epidemierna (se även pandemi) Influensavirus typ B - Virus som får lokal eller regional spridning Influensavirus typ C - Virus som bara ger en kraftig förkylning Influensaviruset typ A finns i flera subtyper, och klassificeras genom de två olika proteiner (antigener) som finns på ytan av viruset, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. Detta borgar för (minst) 144 olika virustyper. Virusen namnas sedan efter hur de olika typerna av dessa protein kombineras. Det vill säga H1N1 består av den första upptäckta typen av proteinet hemagglutinin, och den första kända typen av proteinet neuraminidas. I mitten av februari varje år fattas ett beslut inom Världshälsoorganisationen (WHO) om vilka tre virusstammar nästa säsongs vaccin ska ge skydd för. Beslutet baseras på information som insamlas från nationella smittskyddsorgan och som bearbetats inom regionala WHO-laboratorier för olika världsdelar. Det rör sig alltså om en kvalificerad gissning om vilka stammar som kan utbreda sig fram till nästa influensasäsong på norra halvklotet. Det tar sedan ett halvt år att odla fram tillräckligt stora mängder av det nya vaccinet. Influensaepidemier slår ofta till under vinterhalvåret och varar upp till 16 veckor. En vanlig förklaring till att influensan ofta bryter ut på vintern skulle kunna vara att människan då i större utsträckning vistas tillsammans inomhus tillsammans. Nyare forskning visar att både luftfuktighet och temperatur också påverkar virusspridningen. Idealiskt väder för influensavirusen är 5 plusgrader och låg luftfuktighet. Kyla och torr luft gör att den som är infekterad alstrar nya virus under längre tid. I kylan stelnar också slemhinnan i näshålan, och näsans flimmerhår som ska hålla inkräktare borta rör sig trögare än vid varmare temperaturer. Hög luftfuktighet och sommarvärme motverkar däremot virusspridning. Den höga lufttemperaturen mjukar upp slemhinnorna, och hög fuktighet gör att virus kapslas in i vätska, något som minskar risken för luftburen smitta. Epidemierna får ofta namn efter orten där forskarna identifierat och isolerat viruset.Svininfluensa är en influensa som orsakas av ortomyxovirus endemiska för grispopulationer. Den upptäcktes först 1930 och hos grisar är den vanlig och ibland dödlig. De influensavirus, som orsakat svininfluensa, som man i dag har lyckats isolera tillhör antingen släktet influensavirus typ C eller någon av ett antal olika subtyper av släktet influensavirus typ A, vilka är följande: H1N1, H1N2, H3N1, H3N2, och H2N3.I dag känner man till tre subtyper av influensavirus typ A som cirkulerar i världen, hos grispopulationer, vilka är H1N1, H3N2, och H1N2. Före 1998, var det uteslutande subtypen H1N1 som förekom hos grispopulationer i USA.Svininfluensa sprids normalt inte till människor men det kan mutera eller också kan segment av arvsmassa från olika influensavirus blandas (så kallad reassortment) till former som gör det smittosamt från människa till människa. De virus som är orsaken till H1N1-utbrottet i Mexiko 2009 tros genom reassortment bestå av arvsmassa från fyra olika influensavirus typ A av subtypen H1N1.WHO har pekat ut svininfluensa som en tänkbar orsak till mänskliga influensapandemier, som brukar uppträda vartannat eller vart tredje årtionde. Den senaste pandemin var Hongkonginfluensan, som slog till på 1960-talet och som spred sig över stora delar av världen. Influensavirus typ A sammanfattas ofta generellt som fågelinfluensa men för den saken skull ska inte svininfluensa förväxlas med subtypen H5N1, som ofta just refereras till som "fågelinfluensa". H5N1 har smittat närmare 400 människor sedan 2003.Vanliga influensasymptom såsom feber och muskelvärk är de vanligaste symptomen; kräkningar och diarré kan också förekomma. De bästa sätten att skydda både sig själv och andra från smittan är att hosta i armvecket, hålla för näsan vid nysningar och att försöka hålla händerna kliniskt rena, t.ex. genom handtvätt och bruk av handsprit. Spanska sjukan 1918 - var en pandemi hos människor som förknippats med H1N1 och influensa endemisk för grisar, men det kan röra sig om en zoonos antingen från gris till människa eller tvärt om, och detta är idag inte fullt utrett. Läs mer. President Ford vaccineras mot svininfluensaUtbrott av svininfluensa i USA 1976 - Den 5 februari 1976, insjuknade en soldat på Fort Dix i USA. Han avled dagen efter och fyra till fick föras till sjukhus. Två veckor senare medelade myndigheterna att han avlidit av en ny variant av svininfluensa, subtyp H1N1 och som döptes till A/New Jersey/1976 (H1N1). Detta virus isolerades enbart under perioden 19 januari till 9 februari och spred sig inte utanför Fort Dix. Bland annat på grund av att arvsmassan från denna influensa visade sig vara nära besläktad med influensaviruset som orsakade spanska sjukan så inleddes ett stort vaccinationsprogram. Cirka 40 miljoner människor, eller 24 % av den amerikanska befolkningen vaccinerades. Tre äldre personer dog i anslutning till att de vaccinerats och det kom rapporter om unga människor som biverkning av vaccinet drabbats av den förlamande, och ibland dödliga sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. Detta fick till följd att allmänheten istället riktade sin rädsla mot vaccinet vilket resulterade i att vaccinationsprogrammet avstannade. H1N1-utbrottet 2009 - I april 2009 kom nyheten att 81 människor i Mexico City hade dött av vad som beskrevs som en influensa hos människor som härstammade från influensatyp A, endemisk för grisar, av subtyp H1N1.